många dagar sen sist
Nu har det gått över en vecka sen jag skrev sist. Har hänt så mkt att jag inte haft tid att skriva. Men får göra en kort sammanfattning på dem få dagar jag hade kvar hemma. På torsdagen va jag o mamma ut på flustret, sista utekvällen tillsammans o Nordman va ju där. Det va ett bra drag när han spela dock va det lite för få låtar. Men vi hade riktigt kul där, träffa massa kompisar. Träffa Jessica o Pasi oxå vilket va kul men de kanske inte skulle träffats när båda drack och man precis gjort slut, ingen bra kombination. Fick va medlare på kvällen vilket jag inte kände för när det va så kort tid kvar men. Helt plötsligt blev man anklagad för att va kär i Pasi, hur man nu kan komma på den idén. Vore jag det skulle jag väl inte kämpat för mitt livs kärlek i 6 mån. Förstår mig inte på folk faktiskt. Jag sov hos Patrik den natten och det va kul o mysigt, henke sov där oxå. På fredagen va det folkrace i rasbo, va kul att få se en tävling i år iaf. Dock inte den bästa tävlingen, va inte många startande och inte så rolig att kolla på. Men men va kul o träffa kompisar man inte sett på ett tag. Känna gemenskapen igen som man saknat. På kvällen fick jag, henke o patrik för oss att slå på stort o köpa massa mat o efterrätter. Verkade som en bra idé just då men inte senare på kvällen ha ha. Vi åt fläskfilé, potatisgratäng me sallad. Sen blev det kladdkaka me grädde, sen chips o dipp o till sist godis. Vi mådde så fruktansvärt dåligt, min mage va som att jag va gravid i 5 mån el nått. Kan ju inte fortsätta så om man vill gå ner i vikt. Men det va värt det.
Så kom lördagen jag längtar efter en lång tid, kryssningen me åsa o jonas. Vi åkte till sthlm ganska tidigt för att ställa bilen hos dem. Sen gick vi o mötte alla andra som skulle me oxå, tror vi blev runt 13 pers eller nå sånt. Skitkul att så många följde me. Vi gick till någon lokal pub eller nått, funkis. Min mat va riktigt äcklig, köpte en nachostallrik men den smaka brända popcorn. Usch aldrig mer. Sen bara det av till båten. Väl där upptäckte vi att vi hade hytt under bildäck, vilket inte kändes bra alls. Men å andra sidan skulle vi inte va i hytten så mkt så fick väl gå. Kryssningen va sjukt rolig. Vi drack massa, dansade, drack lite mer, spela på maskiner o så fortsatte kvällen. Vi kom väl i säng vid 6 eller nått. Helt perfekt avslutning på min vistelse i Sverige. Kunde inte bli bättre. På söndagen bada vi, va helt underbart o sitta i jacuzzin.Förutom att en finsk gubbe börja smeka mig på låret, flytta mig snabbt till patrik. Usch va äckligt.
Det va dessutom en trubadur som spela, han va riktigt duktig. Han hade tydligen spelat igår oxå men det missa vi tydligen. Hans sista låt va halleluja o då trodde jag verkligen jag skulle börja gråta. Då hade det gått upp för mig att jag skulle lämna alla dagen efter. Jag klarade att inte gråta på grund utav att jag koncentrera mig på massa andra saker. Kryssning slut o hemgång. Träffade Daniel o fick en present till jeannie o jeff, en bok om sthlm. Sa hejdå till åsa o jonas vilket va lättare än jag trodde. Så klart kommer jag sakna åsa hur mkt som helst men va inte så jobbigt o säga hejdå. Jag skulle nu åka hem o packa men ville verkligen inte det. Ville inte lämna patrik så där helt plötsligt. Han hade köpt godis o så åt oss för han ville inte heller avsluta så. Vi hade det supermysigt hemma hos honom fast vi var väldigt trötta. Jag kunde inte sova på hela natten. Låg o tänkte massa på hur jag skulle hinna allt dagen efter. Hade bussen gått vid 3 på morgonen så hade jag deffenitivt tagit den. Jag låg o kolla på patrik när han sov istället, så himla fin människa. Gick upp vid 6 för att åka hem. Avskedet me patrik va inte så jobbigt, trodde jag skulle gråta massa men nej. Dock kan jag erkänna att jag grät lite på vägen till bussen. Men inte så konstigt att jag grät då jag nu ska lämna min bästa vän o vet inte när jag ser honom igen, han har ju varit allt för mig dem senaste 3 åren. Tänk bara om han kunde inse va jag betyder för honom. Men jag antar han aldrig kommer det tyvärr. Men då han gjort sitt val får jag väl acceptera det o gå vidare, perfekt början i usa.
Sa hejdå till mamma när jag hade packat om väskan för 5 gången. Vilket visa sig bra senare. Det konstiga va att inget avsked va jobbigt. Alla gick smärtfritt. Men då kom det förståss.. Ett avsked kvar. Naala. Jag bara kollade på henne så började jag gråta. Jag kommer sakna henne så mkt, min lilla bebis. Hon får inte tro att jag övergett henne. Först dödar jag hennes kompis o sen drar jag. Usch va jobbigt det va o se på henne. Hon e så himla underbar. Vet inte hur jag ska klara mig utan henne. Hon e så söt när hon sover på min kudde o håller om min arm. det e oslagbart. Hoppas 4 mån går snabbt.
Så kom lördagen jag längtar efter en lång tid, kryssningen me åsa o jonas. Vi åkte till sthlm ganska tidigt för att ställa bilen hos dem. Sen gick vi o mötte alla andra som skulle me oxå, tror vi blev runt 13 pers eller nå sånt. Skitkul att så många följde me. Vi gick till någon lokal pub eller nått, funkis. Min mat va riktigt äcklig, köpte en nachostallrik men den smaka brända popcorn. Usch aldrig mer. Sen bara det av till båten. Väl där upptäckte vi att vi hade hytt under bildäck, vilket inte kändes bra alls. Men å andra sidan skulle vi inte va i hytten så mkt så fick väl gå. Kryssningen va sjukt rolig. Vi drack massa, dansade, drack lite mer, spela på maskiner o så fortsatte kvällen. Vi kom väl i säng vid 6 eller nått. Helt perfekt avslutning på min vistelse i Sverige. Kunde inte bli bättre. På söndagen bada vi, va helt underbart o sitta i jacuzzin.Förutom att en finsk gubbe börja smeka mig på låret, flytta mig snabbt till patrik. Usch va äckligt.
Det va dessutom en trubadur som spela, han va riktigt duktig. Han hade tydligen spelat igår oxå men det missa vi tydligen. Hans sista låt va halleluja o då trodde jag verkligen jag skulle börja gråta. Då hade det gått upp för mig att jag skulle lämna alla dagen efter. Jag klarade att inte gråta på grund utav att jag koncentrera mig på massa andra saker. Kryssning slut o hemgång. Träffade Daniel o fick en present till jeannie o jeff, en bok om sthlm. Sa hejdå till åsa o jonas vilket va lättare än jag trodde. Så klart kommer jag sakna åsa hur mkt som helst men va inte så jobbigt o säga hejdå. Jag skulle nu åka hem o packa men ville verkligen inte det. Ville inte lämna patrik så där helt plötsligt. Han hade köpt godis o så åt oss för han ville inte heller avsluta så. Vi hade det supermysigt hemma hos honom fast vi var väldigt trötta. Jag kunde inte sova på hela natten. Låg o tänkte massa på hur jag skulle hinna allt dagen efter. Hade bussen gått vid 3 på morgonen så hade jag deffenitivt tagit den. Jag låg o kolla på patrik när han sov istället, så himla fin människa. Gick upp vid 6 för att åka hem. Avskedet me patrik va inte så jobbigt, trodde jag skulle gråta massa men nej. Dock kan jag erkänna att jag grät lite på vägen till bussen. Men inte så konstigt att jag grät då jag nu ska lämna min bästa vän o vet inte när jag ser honom igen, han har ju varit allt för mig dem senaste 3 åren. Tänk bara om han kunde inse va jag betyder för honom. Men jag antar han aldrig kommer det tyvärr. Men då han gjort sitt val får jag väl acceptera det o gå vidare, perfekt början i usa.
Sa hejdå till mamma när jag hade packat om väskan för 5 gången. Vilket visa sig bra senare. Det konstiga va att inget avsked va jobbigt. Alla gick smärtfritt. Men då kom det förståss.. Ett avsked kvar. Naala. Jag bara kollade på henne så började jag gråta. Jag kommer sakna henne så mkt, min lilla bebis. Hon får inte tro att jag övergett henne. Först dödar jag hennes kompis o sen drar jag. Usch va jobbigt det va o se på henne. Hon e så himla underbar. Vet inte hur jag ska klara mig utan henne. Hon e så söt när hon sover på min kudde o håller om min arm. det e oslagbart. Hoppas 4 mån går snabbt.
Kommentarer
Trackback
